Lavar - symbios

En speciell egenskap hos lavar är att de är sammansatta av en svampkomponent och en algkomponent i symbios. Laven som helhet kan därför inte sägas vara släkt med andra lavar, dvs. det finns inget lavDNA utan ett svampDNA och ett algDNA. Släktskap och namngivning av lavar utgår istället från svampkomponenten. En viss svampart kan ingå symbios med olika arter av alger. Detta innebär att en lavart alltid har samma svampkomponent medan algkomponenten kan variera.

Mycobiont - svampkomponent

Lavarnas struktur byggs upp av svamptrådar, hyfer. Hyferna tar upp vatten och viss näring från omgivningen och skapar en fuktig och skyddande miljö för algen.

Över 13000 lavbildande svamparter är kända, nästan alla från gruppen sporsäckssvampar och de övriga från basidiesvampar.

Fycobiont - algkomponent

Mellan svamphyferna finns alger, antingen jämt fördelat i hela laven eller endast i ett inre skikt. Algerna är fotosyntetiserande och förser svampen med näring.

Över 40 algarter ingår i lavar. De vanligaste algerna är grönalger, därefter blågröna alger/cyanobakterier samt i liten utsträckning brunalger och rödalger. Vissa lavar innehåller två olika sorters alger. (blågröna alger/cyanobakterier räknas numera inte till gruppen alger utan till bakterier)

Torsklav, Peltigera aphthosa, innehåller till störta delen grönalger men även cyanobakterier. Cyanobakterierna är samlade i så kallade cephalodier – de mörka prickarna på lavens ovansida.